Porvoo elokuvateatterin ja keilaradan ylläpitäjäksi?

Vaikka Uusimaan (8.4.2009) mukaan Taidetehdas-asiassa ei ole enää tulossa suurempia muutoksia, toivon, että asiaa edelleen harkitaan ennen lopullista päätöksentekoa. Koko projektia pitää tarkastella huolella erityisesti Porvoon kaupungin ydintoimintojen ja talouden kannalta. Mielestäni tämä on Porvoon kaupunginjohtajan tärkeimpiä työtehtäviä tällä hetkellä. Olisi ollut hyvä saada ajoissa tietoa koko Taidetehtaan alueen toiminnoista ja sitten vasta miettiä siihen sopivaa toteuttamismallia. Nyt tämä suuren luokan hanke tuodaan valtuustoon muodossa ota tai jätä, kaikki yhdellä kerralla. Alueelle suunnitellaan asuntoja, kauppakeskusta, hotellia ja kulttuuritoimintoja.

Haluaisin saada tarkempaa tietoa ns. “mediakeskuksen” toiminnasta, jonka suuruus on suunnitelmissa 1 990 neliötä ja vuokra lähes 400 000 euroa vuodessa. Mielestäni sen nimi johtaa harhaan, sillä kysymys on elokuvateatterista, jonka kellarissa on keilarata. Ihmettelen, onko Porvoon kaupungin ydintoimintaa olla mukana riskinkantajana ja rahoittajana elokuvateatterin ja keilaradan ylläpidossa samalla kun kyläkouluja ajetaan alas. “Mediakeskus” on kallis osa projektia. Jos yksityiset yritykset ovat kiinnostuneita siitä, ne voisivat rahoittaa ja rakentaa sen omalla riskillään, jota ei pitäisi siirtää kaupungin vastuulle.

On varmasti tarpeellista kehittää Porvoon kaupungin ylläpitämää matkailua ja sen hallintoa, mutta onko matkailun paras sijaintipaikka länsirannalla, kaukana vanhasta kaupungista. Myös matkailun yhtiöittämistä on vaikea ymmärtää. Tuntuu siltä, että jälleen halutaan piilottaa verovaroilla ylläpidettävää kunnallista toimintaa ja sen taloutta osakeyhtiön tarjoaman suojaverhon taakse.

Olemmeko todella valmiita tuhlaamaan mahdollisesti miljoonia euroja tähän länsirannan projektiin, vaikka olennaista tietoa ja laskelmia koko hankkeesta puuttuu edelleen. Emme tiedä, paljonko rakennusyhtiö sijoittaa Taidetehtaan korjaukseen, jonka se sitten vuokraa kaupungille (6 940 neliötä, vuosivuokra 670 000 euroa). Huonoa vuokramallissa on myös tilanne 20 vuoden jälkeen, jolloin kaupungilla olisi oikeus lunastaa Taidetehtaan tilat takaisin omistukseensa tai vaihtoehtoisesti jatkaa vuokralaisena, jolloin “vuokran suuruus tarkistetaan markkinahintaiseksi, mikä käytännössä merkitsee rajua vuokrankorotusta”. Myös alueen kunnallistekniikan rakentamisen hinta on mielenkiintoinen tieto, joka puuttuu.

Tällä hetkellä emme tiedä, kuinka paljon Taidetehtaan projekti kokonaisuudessaan maksaisi Porvoon kaupungille. Näin aikana, jolloin Porvoo sulkee kaksi kyläkoulua virkamiesten esittämiin heikkotasoisiin “säästölaskelmiin” vedoten! Näin aikana, jolloin puhumme koko henkilöstön lomautuksesta ja muista peruspalvelujen leikkauksista! Kun puuttuvat tiedot on saatu, voimme edes osittain ottaa kantaa siihen, kuinka kalliiksi tämä “osamaksu-leasing-vaihtokauppa-sopimus” tulee veronmaksajille. Huono taloudellinen tilanne ei saa johtaa siihen, että kaupungin menoja sidotaan vuosikymmeniksi eteenpäin sopimuksilla, joiden yksittäiset maksuerät hukutetaan kaupungin budjettiin. Tämä ajatus- ja toimintatapa on osasyy Porvoon talouden huolestuttavaan epätasapainoon.

En ekonomi i balans borde vara en självklar uppgift för Borgåledningen

I Bbl (8.12 och 11.12) behandlades det ekonomiska läget i Borgå. Ekonomidirektör Peter Kjällman efterlyste signaler uppifrån gällande en vettig skötsel av ekonomin och stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti ville ha en politisk prioritering av investeringarna, då Borgå lever över sina tillgångar.Jag tycker de ekonomiansvariga borde haft tillräckligt signaler, det är egentligen helt klara spelregler.

Stadens strategi (som förutsatt att skuldsättningen inte ökar) borde tas på allvar likaså de godkända budgeterna och de i instruktionerna och kommunallagen nerskrivna reglerna. Ett ansvarsfullt och korrekt ledande innebär att verksamheten sköts så att ekonomin är i balans.

Det här är heller inget nytt eller borde kännas främmande för de som styr.Nuutti talar om politisk prioritering, det som behövs är en prioritering som bygger på saklig argumentering.

Stadsstyrelsen har prioriterat det enklaste sättet att leda verksamheten, ett slags låt gå mentalitet.Man borde prioritera hela verksamheten så att den är i balans med resurserna och sluta med olika politiska delprioriteringar (som att prioritera vissa investeringar), som bara förskjuter problemen på framtiden.

Det är klart att kommunens verksamhet är så pass komplicerad att det är i huvudsak tjänstemännen som skall göra arbetet, det blir politikernas sak att göra riktlinjer och godkänna verksamheten som helhet. För att det här skall fungera behövs ärlighet och öppenhet. Nu går man tyvärr i Borgå på en annan linje. Man har slutenhet som inte inger förtroende och man har gett både informell och formell makt åt vissa få politiker som är för stor och gör det svårt att få ordnade förhållanden på ekonomin.

Visste fullmäktige vilken Henricsons lön var?

Borgås nyvalda stadsdirektör Marcus Henricson säger i BBL 27.2. att stadsfullmäktige var medveten om lönekravet när han valdes. Jag vet inte vad han utgår ifrån, kanske är det ett missförstånd. Henricson valdes till stadsdirektör av stadsfullmäktige 25.10.2006 och förhandligarna om hans lön har förts 5.2.2007 och sedan blivit ett stadsstyrelse beslut den 12.2.2007.
Kanske har han utgått från den någorlunda naturliga tanken att lönen blir fastslagen på samma gång som tjänsteförhållandet börjar. När det gäller de direktörstjänster som stadsfullmäktige besluter om är det i alla fall i nuläget stadstyrelsen som fastslår lönen.
För att i framtiden inte behöva återkomma till det här läget har jag nu lämnat in ett fullmäktigeinitiativ för att ändra regeln om detta så att alltid det organ som anställer fastslår lönen. Jag hoppas också de övriga fullmäktigemedlemmarna stöder detta.
Man kan ju fråga sig om inte igen den tröga förvaltningen vi har i Borgå gjort den nya stadsdirektören en björntjänst. I alla fall önskar jag honom välkommen till Borgå för att ta itu med sitt arbete.

Pirkko Ruohonen-Lerner
stadsfullmäktigeledamot (ob.)

Varför är man rädd för offentlighet i Borgå?

Tora Mattheiszen (Bbl 25.10.2006) skriver inexakt om vad jag sagt i Uusimaa några dagar tidigare. Jag har inte riktat någon kritik mot varken Nuutti eller Grönman när det gäller servicecentralens hyresavtal och möblerna som köpts för den.

Däremot har jag försökt redogöra för det som skett enligt den information jag fått av Borgå stad och lokalpressen. Viktigt är – i en demokrati – att man skall kunna diskutera öppet utgående från fakta. Om de som har politisk makt har affärsförbindelser (med staden i detta fall) är det naturligt att dessa granskas. Det borde till och med vara pressens plikt! Att man i Borgå däremot anfaller den som kommer ut med fakta i frågorna är tragiskt för härav förstår man att demokratin är tomma ord. Och dessutom med pressens godkännande.

Man borde som fullmäktigemedlem till och med ha yttrandefrihet. I Grönmans fall kan man ju faktiskt fråga sig varför han förutsätter att de affärer han har med Borgå stad skall vara utanför offentligheten och varför Borgå stads förvaltning försökt dölja affären.
Sedan när det blir offentligt diskussionsämne drar Grönman sig ur, varför? Nu försöker man hitta en syndabock i mig som inte alls är inblandad. Däremot intresserar den mig nog på grund av sina egenartiga svängningar.

Skulle demokratrin vara mer utvecklad skulle öppenheten vara en självklarhet och inget att ta illa upp av! Vill minnas att Nuutti tidigare skrytit med den öppenhet som nu gäller. Jag tycker i alla fall att det är bra att Nuutti fortsätter med att göra affärer med staden, det finns ju enligt tidningsrapporter inga fel som begåtts. Det enda som jag undrar är att varför så många förklaringar när ingen enligt min vetskap ifrågasatt något?

Jag fortsätter att kämpa för en demokratisk och öppen förvaltning i Borgå, även om jag får starkt motstånd av vissa kretsar. Det är viktigt även om inga fel begås som stadens ledning jämt betygar. Det finns ändå många saker som oberoende härav kan granskas ur en moralisk synvinkel och gärna kan utsättas för innevånarnas bedömning.

Pirkko Ruohonen-Lerner
stadsfullmäktigeledamot, obunden